> Startsidan
> Allmänt om ensilering
> Vad är kvalitet?
> Ensileringsmedel
> Ensilage som foder
> Ensilage till hästar
> Silor/balar
> Förluster
> Skörd
> Grödor
> Forskning
> Vem gör ensilageNYTT?
> Kontakt

 

 

 

Varför ser din hästs foderstat ut som den gör?
av David Slottner Agr D

Varför?

En av de viktigaste frågorna man kan ställa sig i samband med utfodringen av en häst är "varför?". Varför får hästen de fodermedel den får? Varför just de mängderna av de fodermedlen? Varför får hästen olika fodertillskott? Vad vill du åstadkomma med utfodringen? Några frågor ska besvaras i den här artikeln.

Varför ska hästen ha grovfoder?

Hästen är en gräsätare. Mag-tarmkanalen är därför anpassad till att tillföras stor del av fodret i form av fibrer. Dessutom bör dessa fibrer tillföras i en form som gör att hästen får tugga länge, eftersom det är bra både för tänder och för hästens mentala hälsa. Trots allt är hästen anpassad för att äta under en mycket stor del av dygnet. Hålls hästar inomhus och fodras med alltför stora mängder snabbätet foder kan detta leda till problem med träätning mm. Grovfoder (hö, ensilage/hösilage, halm) ger struktur för tarmen, samtidigt som det tar tid att äta och grovfodret ger därför också sysselsättning. Eftersom en stor del av hästens totala mängd foder bör utgöras av grovfoder (absolut minst 1 kg ts/100 kg kroppsvikt) kommer även en stor del av näringsintaget att tillföras via grovfodret. Med ett näringsmässigt bra grovfoder, med bra balans mellan energi och protein (minst 6 g smb RP/MJ för sporthästar), är foderstaten enkel. Fodra med så mycket grovfoder som hästen behöver för att vare sig tappa i vikt eller bli fet. För hästar som arbetar mycket kanske inte detta räcker. Hästarna klarar helt enkelt inte av att äta tillräckligt och då kan det behövas något kraftfoder.

Varför ska hästen ha kraftfoder?

Kraftfoder bör främst användas när hästen inte klarar av att äta tillräckligt mycket för att få i sig så mycket energi den behöver. De flesta kraftfoder innehåller mer energi än grovfoder, räknat per kg, tar mindre tid att äta och ger förmodligen mindre mättnadskänsla. Innehållet av protein är oftast ganska väl balanserat mot energiinnehållet. När det gäller kraftfoder finns huvudsakligen två vägar att gå: antingen fodrar man med spannmål eller så köper man något färdigblandat foder.

Väljer man att fodra med spannmål är oftast havre det första valet. Havre är smakligt, innehåller relativt mycket fibrer och mindre stärkelse än de flesta andra spannmålssorter och kan utfodras utan att krossas, även om krossning ytterligare förbättrar smältbarheten. Av någon okänd anledning blir vissa hästar väldigt "heta" av havre och då rekommenderas ofta korn i stället. Varför korn inte har samma effekt som havre vet man inte. Korn innehåller betydligt mer stärkelse och mindre fett och fibrer än havre. Kornkärnan är mycket hård och måste krossas innan utfodring.

Spannmål fungerar i allmänhet mycket bra som kraftfoder, men det finns några nackdelar. Spannmål är i allmänhet mycket stärkelserikt och det är viktigt att all stärkelse tas upp i tunntarmen. Om stärkelse passerar till grovtarmen kan det leda till en alltför snabb fermentation och förändring av bakteriebalansen i grovtarmen, vilket i sin tur kan leda till fång. Detta kan bli ett problem för mycket känsliga hästar. Man måste också vara noga med att kontrollera kvaliteten på spannmålen, till viss del beroende på var man köper den. Om man köper från någon av de stora leverantörerna kan man säkerligen få kvalitetskontrollerad och analyserad spannmål, men om man köper direkt av någon lantbrukare så får man antingen gissa eller ta sin egen analys av näringsvärdet. Kolla också hur spannmålen har torkats och försök få en uppfattning om den hygieniska kvaliteten på spannmålen.

Alternativet till att köpa spannmål är någon form av färdigblandat kraftfoder. Dessa har fördelarna att de oftast är enkla att utfodra, de har i allmänhet ett garanterat näringsinnehåll och de är i allmänhet kontrollerade avseende hygienisk kvalitet. Dessutom är det vanligt att de är berikade med vitaminer och mineraler, vilket gör ytterligare tillskott av dessa onödigt. Pelleterade foder har ytterligare fördelar eftersom kvaliteten kan hållas mycket jämn. I stort sett innehåller varje liten pellet vad som står på förpackningen. Pelleterade foder dammar heller inte. Müslifoder riskerar att separeras och därmed få en spridning i innehållet.

När man väljer vilket foder man ska ha bör man tänka igenom hästens behov och kanske även grovfodrets näringsinnehåll. Det är naturligtvis enklast att använda så få fodermedel som möjligt, inte minst i större stall. Det kan bli besvärligt och öka risken för att något blir fel om det står många hästar i samma stall, som ska ha flera olika foder i olika mängd och som fodras av olika människor.

Vitamin- och mineralfoder

Om man valt att använda spannmål som kraftfoder, eller om man bara fodrar med grovfoder, behövs ofta något tillskott av vitaminer och mineraler. Vanligtvis analyseras endast kalcium och fosfor i grovfodret och man vet därför inte hur mycket av vitaminer och övriga mineraler som hästen får i sig. Därför är det ofta lämpligt med ett tillskott av dagsbehovet av vitaminer och övriga mineraler i form av ett tillskott. Det finns många färdiga blandningar på marknaden, så vanligen finns det ingen anledning att utfodra enskilda vitaminer eller mineraler. Vad man bör tänka på när man väljer mineralfoder är att balansen mellan kalcium och fosfor i totalfoderstaten blir korrekt. Många tillverkare av hästfoder har flera olika att välja på så att det går att tillgodose hästens behov.

Varför proteinfoder

Proteinfoder kan behövas om man har hästar med extra högt proteinbehov (digivande, dräktiga och växande), eller om grovfodret innehåller för lite protein. Det finns flera olika typer av proteinfoder att välja mellan. De vanligaste är hetluftstorkat vallfoder med hög proteinhalt, vanligen lusern (samma sak som alfalfa), eller biprodukter med hög proteinhalt, sojamjöl, rapsmjöl, linfrökaka mm. Vad man väljer kan bero på olika saker. Är det bara ett mindre tillskott av protein som behövs kan mycket väl lusern i någon form vara ett bra alternativ. I hackad form fungerar lusern som ett grovfoder. Om man vill kan man blanda lusernhack i grovfodret och därmed få en jämn tillförsel av proteinet. Om det krävs större mängder protein behövs ofta protein i en mer koncentrerad form. Ofta väljs då soja. Soja har protein av hög kvalitet och är ofta ett kostnadeseffektivt alternativ - man får relativt mycket protein för pengarna. Man bör dock vara försiktig och inte utfodra stora mängder soja vid något utfodringstillfälle. Stora mängder protein till tjocktarmen kan leda till att hästen blir sjuk. Det finns även speciella pelleterade blandningar i för att ge extra protein till hästar. Dessa innehåller ofta en blandning av olika proteinkällor som ska vara anpassade för hästar.

Övriga fodertillskott

Det finns många övriga fodertillskott och både bra och dåliga anledningar att använda dem. Varför vill du ha med dem i din foderstat? Tarmvänliga tillskott finns i olika former, t ex foderjäst. Syftet med dessa är att se till att det finns tillräckligt med bra mikroorganismer i tarmen. Dessa kan vara en hjälp för känsliga hästar eller i samband med oplanerade foderbyten.

Enskilda vitaminer och mineraler behövs sällan. Dock finns det vissa studier som visar att Biotin kan vara bra för hovarna på vissa hästar. Det är dock inte något mirakelmedel, men det finns hästar som svarar bra på ett tillskott och det finns hästar som inte reagerar alls. Tänk bara på att det tar lång tid innan man ser någon effekt. Det går inte att påverka den del av hoven som redan vuxit ut, utan det är den nya tillväxten som skulle kunna förbättras.

Oljerika fodermedel

Hästar har liksom de flesta djur ett visst behov av bra fett, inte minst de essentiella fettsyrorna. Fettrika fodermedel, inte minst oljor, rekommenderas ibland för att de gör pälsen blank mm. Frågan är som vanligt - Varför tror du att just din häst behöver mer fett? Det fett som finns i gräs har vanligen bra sammansättning och borde därför vara tillräckligt. Varför behöver just den här hästen mer?

Det finns också ett stort antal andra fodermedel som kan användas av olika skäl. Linfrö ger både bra fett och kan eventuellt vara bra för hästens tarmfunktion p g a vissa gelbildande egenskaper. Vetekli innehåller mycket fibrer och fosfor, relativt mycket protein och inte så mycket stärkelse och har därför rekommenderats som ett bra foder om grovfodret innehåller mycket kalcium i förhållande till mängden fosfor. Det stämmer troligen, men man bör tänka på vilka mängder som krävs för att det ska göra någon skillnad. Kli är extremt poröst och för att hästen ska få 1 kg krävs tre till fyra liter kli! Som alltid gäller det att fråga sig själv "Varför?". Vad är det du förväntar dig av fodermedlet som inte de andra kan tillföra? Varför har det fodermedel du planerar att använda den effekten? Kan du ge dig svar på de frågorna kommer du antagligen att fatta ett bra beslut, oavsett om det är att använda eller inte använda fodermedlet.

Örter och andra preparat

Det finns många örtpreparat och även andra preparat som används i små mängder, på marknaden. Vissa av dessa har troligen ingen effekt alls, medan andra troligen har mycket stor effekt. Tyvärr finns det i allmänhet lite forskning på dessa preparat och därför är det svårt att veta vad man ska tro på. Fodertillskott som har stark positiv effekt kan också medföra biverkningar. Ofta vet man inte vilka doseringar som krävs för att få en viss effekt och man vet heller inte när det blir skadligt. "Skillnaden mellan medicin och gift är dosen." Fundera varför du vill använda något örtpreparat. Vilken effekt är det du vill ha? Finns det några studier som säger att det preparat du överväger att använda ger den effekt du önskar? Vilka risker finns med att använda preparatet? Besvara de frågorna först, innan du bestämmer dig för vad du vill använda.